GöteborgIda

20 år ensamstående mamma till William född 100712 <3

barnledig, okej?

försökt komma i kapp i blogg läsandet, hade 993 olästa inlägg.. så nja kom väl ner till 400 efter att bara tittat igenom bilder och skummat texten. känns ändå inte sådär jätte kul att läsa om folks andra advent, var ju en vecka sen liksom ;-) såå, min vecka i Västerås har varit kanon! hunnit träffat en hel del, till och med varit barnledig och fått partat. inte nog med det så var jag barnledig dagen efter också när jag kom hem och parta med grannarna. vilken dålig mamma jag är va. nej det tycker jag faktiskt inte. både jag och William behöver det. när folk träffar William så blir alla så fascinerade över hur glad han är mot alla han möter, inte alls blyg. och vad tror ni det beror på? jag tror det beror på att han är van att ha mycket folk runt omkring sig, träffa nya människor, hänger på mammafikor och såna saker. bebisar behöver också få den sociala biten med andra människor än mamma och pappa. dessutom gilla nog williams far och mor föräldrar att få lite egen tid med honom. och även jag uppskattar det, fastän det känns lite halvkonstigt och tomt.

hur tänker ni kring sånt?
självklart förstår jag även att folk inte gillar att lämna bort sina ungar. alla är vi olika. vissa klarar till och med inte av att lämna bort dom. och då är det helt enkelt bara att ta det, right?! nu ska jag gå och lägga mig. nattis på er


min super långa-söta bebis! <3

Ja och det ska bli kul att se william och melwin bredvid varandra, dom växer ju så galet snabbt. :D



Håller med dig om att man måste få lite egentid ibland, bebisen mår ju inte sämre av att vara med sina mor/far föräldrar en natt och inte vet han/hon om man haft en tvkväll med kompisarna eller varit ute och festat. Unnar man inte sig själv att umgås med sina vänner (oavsett på vilket sätt man nu gör det på) så blir man nog snabbt deprimerad dessutom och det är betydligt värre för bebisen ju.

Jag tänker precis som du, ang att ämna bort barnen. Speciellt till Far och morföräldrar. Jag vill att min son ska få en bra morfar,mormor, farmor,farfar relation, och vi startar redan nu :) hehe.

Jag har bara lämnat bort lilleman när vi ska vara borta eller när jag var magsjuk tillexempel och när vi flyttade. Ibland behöver vi föräldrar lite egentid, och hur roligt är det för lilleman att vara med i ett stressigt varuhus när man shoppar julklappar (heldag), går på Ikea, när man flyttar hela dagen. Det är väl mycket roligare att busa med mor och farföräldrarna?

Fast man undrar ju hela tiden hur dom har det, och jag ringer och frågar om han lever och sånt där men man är väl en nojjig mamma :P

Tycker verkligen att man ska få lämna bort sina barn, och träffa andra barn och föräldrar. Låta alla få hålla och prata med honom.

:)

Kram

Har också lämnat bort Theodore lite grann, höll ju hundkurs nu under hösten och då var han med en gång då ingen kunde passa honom, av de andra 7 var han hos sin mormor 5 gånger. Han var hos sin morfar när vi andra var på bio... Theodore är också lätt att lämna över till andra. Han är van sen första dagen att andra håller honom.. Än skulle jag inte klara av att lämna honom över en natt, men det är bara för min skull, han skulle inte bry sig :O)



Tror det är jätteviktigt med egentiden, det som gör att vi orkar med i långa loppet att vara på topp när vi är med de små :O) Stänga in sig hemma med den lille är nog inte nyttigt för någon :O)



Du är en bra mamma! Tro aldrig någon annat! :O)