GöteborgIda

Som en del av er vet så var jag och Nathan förlovade 2008! Och som ni även kanske vet så tog det slut mellan oss sommaren 2009. Efter sommaren så tog vi upp kontakten igen och började prata som vänner. Efter ett tag så kom även Nathan upp till mig i Västerås och hälsade på (han hade redan flyttat till Göteborg då) och vi tänkte umgås som vänner. Vilket var omöjligt eftersom att vi inte kunde hålla fingrarna ifrån varandra. Jag började bli kär igen och kände att han hade ändrats som person. Men jag försökte hålla igen lite ändå, visste inte om jag verkligen skulle ge det en till chans. Men så en dag i augusti så bestämde jag mig för att ge det en chans. Två veckor senare så flyttade jag faktiskt ner till Göteborg, väldigt impulsivt. Många blev chockade och förstod inte hur jag kunde skita i mitt jobb i Västerås och flytta ner, utan jobb och inkomst.

2 månader senare fick jag jobb. 3 månader senare fick vi reda på att jag var gravid och att vi även fått lägenhet. Under denna tid hade vi våra ringar liggandes framme i en ask på fönsterbrädan. Vi pratade mycket om vi skulle ta på oss ringarna igen eller inte. Vi bestämde oss för att vänta. För att vi ville göra det på riktigt, Nathan skulle fria till mig och vi skulle gifta oss inom ett par år. Så jag tänkte att vi kommer nog inte förlova oss på något år.

På nyårsafton så skulle jag och Nathan ut till ett par vänner som hade ett hus i Orust. Det är bra bit att åka. Efter en kvarts bilresa så kommer Nathan på att han har glömt något jätte viktigt. Och vi måste vända. Han har tydligen en överaskning till mig som han vägrar prata om. Jag tänkte och tänkte men kom inte på vad han nu hade hittat på. Under kvällens gång så glömde jag bort att han hade en överaskning till mig. Strax innan tolvslaget så ber Nathan mig att vi ska gå iväg från de andra. Det är fullt hus och den enda plats att inte bli störda på är toaletten. Nathan tittar mig i ögonen och ler och han är så vacker. Och så börjar hans tal som är så fint och får mig tårögd. Kommer tyvärr inte ihåg riktigt vad han sa, men det handlade om att han älskade mig, ville alltid vara med mig och såg fram emot att få barn med mig. Han ställer sig på knä och frågar om jag vill gifta mig med honom!! Precis som på film. Givetvis sa jag ja, chockad över att han tänkt ut allt så fint. När vi förlovade oss första gången så tänkte vi göra det på nyår, men vi gjorde det innan. Så därför hade han tänkt ut att han skulle fria till mig på detta nyår. Så söt min lilla snuttgubbe. Så där har ni historien om det. Vi vill gifta oss och ha ett fint och stort brölopp med vänner & familj. Men när detta blir vet vi inte än. Det får bli när vi har råd till det. Måste spara också. Just nu har vi alldeles för mycket att spara till. (bil, köp av lägenhet och massa barn grejer) Men det är ingen brådska, det är ju faktiskt tänkt att jag ska leva hela mitt liv med min prins <3

Där fick ni en hel historia om oss.
Godnatt på er.